bye bye vertikalregn, hello solkust!

Tänkte bara sticka in att jag åker hit på lördag och jobbar två veckor. Kommer verkligen sakna Tjernobyl under tiden.
I morgon sluttenta i marknadsföring. Slutet är nära!

gårdagen

det skulle dansas. det var mitt och adlers enda alternativ i går. vi kommer ju aldrig utanför olivedalsgatan längre. bara ostar och viner och rödtjutsgagg på nån balkong. nu skulle det ändras på och skakas svensk bredplattsröv.
Först vinylhits och grogg hos mig och mantan. En bulle till soffie och mikko som har mycket mer vitala dansben än oss. där bjöds det somvanligt på många klädbyten, dj-bås, spellistor och sedvanliga danslektioner.
Jag och adleborgskan tutade iväg på social men när vi såg kön och hade glömt bort det här med lönehelg så ångrade vi oss.
Då pös vi hör o häpna iväg till Avvet o stod i kön till något ställe där vi hade kunna vart både farmor och mormor åt de andra kö medlemmarna. våra dansben struttade i väg till push där vi hoppades att de skulle peka in två glada flickor i sina bästa år vilket besannades. Och faktiskt för första gången sen jag lovat mig själv att jag aldrig mer ska gå dit så hade jag faktiskt jävligt roligt. Kvällen innehöll allt. Ett riktigt jävla tjejslagsmål med tillhörande hårtussar som flög över dansgolvet, köhysteri, kim solouki och en massa efterlängtad dans. det enda jag saknade under kvällen var att få se mattis i sin lasse kronér outfit. på lördag malaga. gött!

smack

Om varje dag vore en åkomma...

...så skulle idag vara typ böldpest.
Hela dagen har fullkomligt gett sig tusan på att plocka isär mitt humör i spillror.
Nu ska jag försöka hitta ngt botemedel mot böldpesten så jag kan fortsätta plugga. För kors i taket va kul det är med omvärldsanalyser.

Gör ett försök

Av någon anledning så har jag inte tid att skriva längre. Eller fasen jag har ju massa mer tid men jag har känt mig dels totalfokuserad på det nya. Och dessutom så har jag fått tagit mig tid till att avveckla det gamla. Känns verkligen som en superinvestering i mitt liv men också som att kasta mig rätt ut i en djungel av floskler och dekadens. Det känns jättekonstig att inte hjälpa längre. Det fattas mig lite men jag måste hålla den abstinensen väck med att tänka på att det jag kommer göra i framtiden i en annan form leda till ett bättre välbefinnande för andra. Fan, jag är sån empatijunky!
Har märkt att jag är ganska mycket så... Antingen uberseriös eller allanballan, därimellan så är jag faktiskt ganska tråkig.
Skittråkig.
Jag har vänner som har både 1 och 3 barn som både är roligare än mig och gör roligare saker. Eller är det bara så att jag inte tycker samma saker är roliga längre?
Det kan inte stämma... Jag måste gå ngn slags KBT i gåutande igen tror jag. Ha en jävla danskväll.
Men det är fan inte kul när man känner sig som en grå mus och inte har råd att varken sola eller unna sig nåt nytt. Utväxten har täckts med någon billig hemmatoning. Blivit lite lönning för jag rör på mig till minimum. Får hälla vatten i mascaran för att den inte ska falla ut i handfatet som ett sånt där puder som de tar fingeravtryck med i CSI. Har underkläder från tidigt 2000-tal.

Så om någon vill ta sig an en uppfräsning av Joy så är det bara att hugga in.

Åker iaf till malaga o jobbar nåra veckor så förhoppningsvis så får jag ngn slag kulör.

Smack!