klänningen, hunden och tjockisen

Jag vill köra 20-tals stilen på bröllpet. Han lite Al Capone och jag lite het charlstonchic, men tydligen så gillar han inte amerikanskt 20-tal. Inte 50-tal heller. Kanske är det så att han inte gillar amerika överhuvudtaget men nu har jag iaf hitta några klänningar som man får rösta på.
I natt fick jag sova på soffan. Inte för att jag var stygg utan för att vi passar min systers hund. Han e gammal och döv och blir ängslig om natten om man lämnar honom ensam. Han traskar omkring som om det vore en skock vildhästar på parketten och låter som ett sömndrucket bergatroll. Vi delade soffan jag och Gandalf. jag frös och han luktade något åt fiskhållet. Över mig hade jag en tunn fleecefilt och förökte lägga soffkuddarna över min stelfrusna kropp för lite extra värme. Tillsist gav jag upp och gick upp och ut med skrället. Självklart bajjade han och jag hade självklart ingen påse till högen som var ungefär lika stort som ett mindre afrikaskt land. En kvinna, vi kan kalla henne parkgestapo iakttog mig i mitt låtsas letande efter påsen. Tillsist kom hon fram och lämnade en påse till mig. Tack sa jag och gandlaf gick hem med mig. Snäll skulle jag vara då mot min kille och gjorde frukost på sängen. Trekantsmackor, kaffe, juice och vaniljyoghurt med musli som vi gjort själva och passionsfrukt på det men självklart så tappade jag brickan över mig och på golvet så det var kladd överallt.
Jag vill gå ut och träffa folk. Idag är Lia här tillexempel. de vill till NEF. Jag med men idag känner jag mig ful moch fet. Min kille är en feeder och så är jag pank. Vi får se vad som händer.

Ciao