Hey hey hold your horses

Helgen var underbar. Sara var här från London, Mimmi från Stockholm. Vinmängderna var kopiösa och vi var maffiga. Men gud i havet va gammal jag börjar känna mig. Första pensionärsgäspen kom redan när jag och Adler höll på att klä på oss runt sextiden på fredagen. I taxin svor jag i mitt tysta att jag inte hade sovit middag. Det är tydligen något nytt jag har börjat med. Eller snarare ett måste om man vill att jag ska hänga med efter midnatt. Kors i taket så höll jag mig ända till halv fyra då jag lite vuxet inte hade druckit något sista timmen. Oh my god. Vem är jag och vad har jag gjort med Joy? Men kvällen hade allt. Bråk om notan på Angelos, galopper på Caleo, katakomberna på Annas nya jobb som var någon blandning av Alice i underlandetvärlden och ett Jaktslott. Avslutningsvis så rörde jag mig till dans på Park Lane. Avgrundshålornas gemyt. Men musiken var bra och vännerna ännu bättre. Lördagen började med hjärtklappning och slutade med hjärtklappning. Den första klappningen var på morgonen då jag vaknade och undrade hur fan jag skulle orka mig ut en dag till. Men tjejerna var ju i stan så efter lite indiskt och en återställare så drog jag och träffade upp hästarna. Kvällens ämne var det sjukaste mercyfuck jag hört talats om. Inte wow som i vilken kille utan wow som i world of warcraft. Haha. Mer vin på björnsbar och Mattan kom. Jag kände mig lycklig så kvällen slutade i hjärtklappning av det goda slaget med fina vänner och en bäst man. Nu har jag jobbat tre dagar och en natt på tre dygn så bollen är inte riktigt rund. Vaknade av ett hjärtskärande mess som gjorde mig ledsen. Hey hey hold your horses vad hände? Jag hänger inte med i svängarna.