torsdag 2 oktober 2008

Sexpärlan

Jag har inte mått så bra i det sista. Sett sidor av mig själv som jag verkligen inte gillar och känner igen. Det grundar sig nog i sinnessjuk stress blandat med att man känner sig ganska trygg för en gång skull så man tillåter sig att vara lite grinig. För jag kan inte minnas mig själv som den häxa jag vart i det senaste. Äter bekräftelser som om det vore luft. Hela tiden måste jag höra att jag är bra och snygg och så annars får jag någon slags gråt attack. I går när jag skulle hoppa på vagnen vid olskroken så sa en 55+ alkis till mig när jag kom springades - Du var väl allt en liten sexpärla. Först blev jag nästan lite glad sedan när jag hade hoppat på vagnen så fortsatte han - Meeen det vet du väl om också? Då ville jag hoppa av och ge honom på moppo. Jävla hor alkis mumlade jag och satte mig och tänkte på hur jävla bra jag har det. Världens bästa man och fina människor i mitt liv. Sen dess har jag vart glad igen. Så om jag går in i väggen snart så är det inte för att det fattas mig något. Kanske bara dags att sluta leka moder Teresa snart....

1 kommentar:

  1. Det er godt og ha nån i den her forferdelige verden som kjenner det samma...kanske er det nån livskris eller at man er jävlig bortskemd..tror på det siste,hater og kjenne at man blir mer og mer komplekst,jeg vil vara som min mamma som tar alt med et klackspark...love berta

    SvaraRadera